Katii so summary o katharo o Imam Nawawi (rahimahullah) ko Saheeh Muslim

1. Inaloy o Imam Nawawi (rahimahullah) so Dowa a Madhab o Ahlus Sunnah ko Hadithul Jaariyah (Gyanan so Hadith a inizaan o Nabi (sallallaho alayhi wa sallam) so oripen a babay a “Anda so Allah”) na phitaro iyan a “Sa poro”.

2. Aya bo a inaloy o Imam Nawawi (rahimahullah) a kepit o Ahlus Sunnah na dowa dowa ago di ron ped so kepit o mga Salafi:

1. Tafweedh – Di pesoldan so maana niyan.

2. Ta’wil – Mbetadan sa maana a midadait ko Allah.

Gyanan a Tafweedh ago Ta’wil na kepit langon anan o Ashairah ago miyakalala anan a Bid’ah ko mga Salafi. Daden maaloy o Imam Nawawi (rahimahullah) oba adena ikatelo a Madhab a lagid o kepit o mga Salafi a dalil kon anan a tigiran a so Allah na thatakna sa poro a arsh odi na literal a matatago so Allah sa poro a arsh. Miyakalala anan a dalil o kababaloy o Imam Nawawi (rahimahullah) a ped ko mga Ashairah lagid o kiyatharowa ron o Shaykhul Islam, Imam Tajud deen As-Subki (rahimahullah), si Shaykh Albani (Salafi) ago si Shaykh Rabee Al-Madkhali (Salafi).

Katii so mga katharo ped a katharo o Imam Nawawi (rahimahullah) sa kitabul Iman ago sa ped a darpa ko Al-Minhaj Sarh Saheeh Muslim. Phitaro o Muftil Ummah, Shaykhul Islam, Imaam Nawawi (rahimahullah):

اختلفوا في آيات الصفات وأخبارها هل يخاض فيها بالتأويل أم لا؟ فقال قائلون تتأول على ما يليق بها وهذا أشهر المذهبين للمتكلمين وقال آخرون لا تتأول بل يمسك عن الكلام في معناها ويوكل علمها إلى الله تعالى ويعتقد مع ذلك تنزيه الله تعالى وانتفاء صفات الحوادث عنه،

فيقال مثلاً: نؤمن بأن الرحمن على العرش استوى، ولا نعلم حقيقة معنى ذلك والمراد به مع أنا نعتقد أن الله تعالى ليس كمثله شيء، وأنه منزه عن الحلول وسمات الحدوث، وهذه طريقة السلف أو جماهيرهم…

Maana: “Da makapagayon (so mga Ahlus Sunnah) ko mga ayatus sifat ago so mga hadith iyan: Antonaonon pesoldan so maana niyan mokit ko Ta’wil o Di:

Phitaro o Mitharo: Ta’wilen anan sii ko dumadait ron. Gyanan a kepit i lumalangkap ko isa a dowa a okit o mga Mutakallimoon.

Phitaro o Salakaw: “Di anan ta’wilen ago Pagerenen sk ginawa ko kapamagosay ko maana niyan go iphembalingan ko Allah so thito a maana niyan rakes a pharatiyaan so kasosoti o Allah a lebi a maporo ago so ka-angiyasa ko Allah ko sifat o mga kaaden” .

Ibarat iyan na phetaroon a piyaratiyaya ami a so Allah sa miyag-istiwa sekaniyan ko arsh go di ami katawan so thito titho a maana o kiyapag-istiwa o Allah ago di ami matetendo so pakamomoradan iyanon rakes a paparatiyaan ami a so Allah na di khilagid ko nganin a shay ago soti oba matago (ma-alosod) ko kaaden iyan ago soti sekaniyan ko mga tanda (sifat) o kaaden. Gyanan i okit o mga Salafus Saaleh odi na so Majority kiran.”

Reference: المجموع شرح المهذب جزء ١ ص ٥٠ )

Phitaro o Muftil Ummah, Shaykhul Islam, Imaam Nawawi (rahimahullah) ko osayan ko wajhullah (literal: paras o Allah):

من العلماء من يمسك عن تأويلها ويقول نؤمن بأنها حق وأن ظاهرها غير مراد ولها معنى يليق بها وهذا مذهب جمهور السلف وهو أحوط وأسلم والثاني أنها تتأول على حسب ما يليق بتنزيه الله تعالى وإنه ليس كمثله شيء

Maana: “So sabaad ko mga Ulama a ginggen iyan a ginawa niyan ko ka-ta’wila ron ago di niyan di tharoon: “Piyaratiyaya ami a gyanan na benar ago mataan a so marayag (literal a maana) niyan na kenaba gyoto i paka-antapanon ago aden a maana niyan a midadaiton ago giyanan i Madhab o Majority ko mga Salaf ago gyanan i mas makaphananggila (kawn a kepit). Ikadowa (a Madhab) na sabenar a gyanan na ta’wilen sii ko midadait ko kasosoti o Allah ago sabenar a Sekaniyan na daden a lagid iyan a shay”

Reference: المنهاج شرح صحيح مسلم ج ١٦ فضائل الصحابة ص ١٦٦

Phitaro o Muftil Ummah, Shaykhul Islam, Imaam Nawawi (rahimahullah) ko osayan ko wajhullah (literal: paras o Allah):

اعلم أن لأهل العلم في أحاديث الصفات وآيات الصفات قولين، أحدهما وهو مذهب معظم السلف أو كلهم أنه لا يتكلم في معناها بل يقولون يجب علينا أن نؤمن بها ونعتقد لها معنى يليق بجلال الله تعالى وعظمته مع اعتقادنا الجازم أن الله تعالى ليس كمثله شئ وأنه منزه عن التجسيم والانتقال والتحيز في جهة وعن سائر صفات المخلوق وهذا القول هو مذهب جماعة من المتكتمين واختاره جماعة من محققيهم وهو أسلم. والقول الثاني وهو مذهب معظم المتكلمين أنها تتأول على ما يليق بها على حسب مواقعها وإنما يسوغ تأويلها لمن كان من أهله بأن يكون عارفا بلسان العرب وقواعد الأصول والفروع ذا رياضة في العلم

Maana:

Tangkedang ka a so mga Ahlul ‘ilm na dowa a kepit iran ko Ahaadithus Sifaat ago Aayatus Sifaat: Isa sangkoto a dowa na so Madhab o Majority ko mga Salaf odi na langon siran a sabenar a di phamagosayn so maana niyan. Ogaid na gii ran tharoon a: Piyaratiyaya ami anan ago piyaratiyaya ami a aden a maana niyan a midadait ko kaporo o Allah… Paparatiyayaan tano sa tarotop a so Allah na daden a lagid iyan a shay ago angiyas Sekaniyan a (Allah) sa tajseem (kapakaplawasa ko Allah), katatago sa Direction (Tampar) ago sii ko langon a sifat o Makhlooq… Ikadowa a kepit: Gyoto so Madhab o kadakelan ko mga Mutakallimeen a gyoto na ta’wilen…

Reference:

المنهاج شرح صحيح مسلم جزء ٣ ص ١٩

INENGKA:

Opama ka miya-inengka iyo na daden a mailay ka a katharo o Imam Nawawi (rahimahullah) a gyanan na Haqeeqi odi na Literal odi na ipemaana ron na so Marayag a maana niyan lagid o kepit a Salafi. Bapiya anda ko kitab iyan sa Minhaj Sharh Saheeh Muslim ago so mga ped a Kitab iyan.

AQEEDAH O QADI IYAADH (RAHIMAHULLAH) KO AL-ULOW (KAPHAPORO O ALLAH)

Phitaro o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah):

و النصوص الواردة في الكتاب السنة التى يفهم منها ان الله في السماء ليس معناها الاستقرار و الثبوت بل معناها ان الله في السماء على معنى التصريف و الملك و التدبير و اظهار الالوهية

Maana: So mga nass a miya-aloy sa Qur’an ago Hadith a aya phekasabot ron na so Allah na (literal) sisii sa poro (fis samaa) na kenaba aya maana niyan na kathakna (al-istiqraar wat thuboot), ogaid na aya maana o katharo a Allaho fis Samaa (so Allah na sisii sa poro) na so kapakagaga ko kakhaalin iyan ko langowan a kabaya iyan, kadato, kanggiragiray ago kapakarayaga ko Ulohiyyah (Kababaloy niyan a sekaniyan bo i kiyapatotan sa simba).

Reference:

القاضي عياض اليحصبي و منهجه في العقيدة ص 286 و انظر: منهاج العوارف للقاضي عياض

AQEEDAH O AL-QADI IYAADH (RAHIMAHULLAH) KO PAKAIZA A ANDA SO ALLAH?

Phitaro o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah) ko diyan di kapagosaya ko Hadithul Jaariyah:

فسألها رسول الله باين عن مكان المعنى لا عن مكان الحس كانه يقول لها كيف منزلته في قلبك و كيف اعتقادك فيه فثبت السؤال عن المعنى و انتفى الحس بدليل العقل نفيا محضا فلما فهمت السؤال اشارت الى جهة السماء و قالت في السماء اشارة الى العلو و الرفعة… فيستحيل عليه تعالى بالضرورة الجهات كما استحالت ايضا الانتقالات و المحدثات جل عن ذلك…

Maana: “Inizaan sekaniyan o Rasulollah sa Anda (so Allah) na (aya paka-antapan roo) na so darpa a ma’na (ma’nawi) kenaba darpa a physical (hissi). Lagid o ba niyan (so Nabi) di tharoon a andaonon i daradat o (Allah) sii ko puso oka ago antonaa i paratiyaya ka rekaniyan. Miyatanto a so pakaiza (a Anda so Allah) na paka-antapan roo na so maana (ma’nawi) ago miya-nafy niyan so physical meaning sa tarotop a nafy sabap ko dalil a aql. Na so kiyasaboti ron (o oripen a babay) ko (thito a maana o) pakaiza na ini-toro iyan a poro ago phitaro iyan fis samaa (sa poro) a nanao ko kaporo (o Allah)… Sabap roo na mustahil (imposible) rekaniyan (a Allah) makaokit ko daroorah so (katatago ko) mga direction (tampar) sa lagid o kababaloy a mustahil (imposible ko Allah) so (sifat) a kathotogalin ago kambagobago. Angiyas san so Allah…

Reference:

القاضي عياض اليحصبي و منهجه في العقيدة ص 287 و انظر: منهاج العوارف للقاضي عياض

Phitaro o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah):

لا يجوز ان نقول ذلك اطلاقا – اي ان الله في مكان دون مكان و في السماء – و انما نقول كما قال ابو الحسن الاشعري انه تعالى فوق خلقه فوقية الرتبة لا فرقية الجهة و به نطق القرأن و هذا هو الحق الذي لا يصح غيره

Maana: “Di khapakay oba tano tharowa sa rangkom (a so Allah na sisii sa darpa a salakaw ko ped a darpa, ago (literal) a sisii sekaniyan sa poro) sabap sa aya bo a phekepiten tano na so lagid o phitaro o Imam Abul Hasan Al-Ash’ari (rahimahullah) a mataan a Sekaniyan (a Allah Ta’ala) na kaoombawan iyan so kaaden iyan sa kapaka-oombaw a daradat kenaba kapaka-oombaw a direction (tampar) ago gyanan i miyaaloy sa Qur’an ago gyanan i haqq (benar) a so salakaw san na kenaba saheeh (kenaba correct).”

Reference:

القاضي عياض اليحصبي و منهجه في العقيدة ص 287 و انظر منهاج العوارف للقاضي عياض

AQEEDAH O AL-QADI IYAADH (RAHIMAHULLAH) KO AL-ISTIWA

Phitaro o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah) sii ko di niyan di kapagosaya ko kepit o mga Aimmah ko Al-Istiwa:

وَقيل اسْتَوَى من الْمُشكل الَّذِي لَا يعلم تَأْوِيله إِلَّا الله وعلينا الْإِيمَان بِهِ والتصديق وَالتَّسْلِيم وتفويض علمه إِلَى الله تَعَالَى وَهُوَ صَحِيح مَذْهَب الْأَشْعَرِيّ وَعَامة الْفُقَهَاء والمحدثين وَالصَّوَاب إِن شَاءَ الله

Maana: “Miyatharo a so Istawaa na ped ko mga Mushkil a da a matao ko ta’wil (tafsir) iyan inonta so Allah, paliyogat reketano a maparatiyaya tano ago pangimbnaran ago phembayorantang tano ago iphembalingan so ilmo (ko tafsir iyan) sii ko Allah (ta’ala) ago gyanan i Saheeh a Madhab o Al-Ash’ari ago so kadandan o mga Fuqaha ago Muhadditheen ago gyanan i correct, in shaa Allah”

Reference: مشارق الأنوار على صحاح الآثار، ٢٣٢/٢

INENGKA:

Miyailay ka a aya kepit o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah) san na Tafweedh a kepit bo o Ashairah. Miyakadakedakel pen a kepit o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah) lagid o katharo iyan ko kitab iyan a Minhaajul ‘Awaarif a saden sa aya Aqeedah niyan na aden a literal a paras o Allah na Balidun Mahd (Bena-benar a Boda) ago miyaulog sa Tajseem. Makadowa anan matharo o Al-Qadi Iyaadh (rahimahullah) sii ko di niyan di kapagosayan ko Hadith ko Kakhailaya ko Allah sa alongan a maori.

الله اعلم بالصواب